Odla brännässlor

Det låter kanske konstigt, men det finns ett vettigt skäl: Vi har alldeles för litet brännässlor. Bara några ynka bestånd bakom ladugården plus enstaka plantor invid pergolan. I skogsbrynet på andra sidan åkern finns mycket fler, men de växer litet för långt från trädgården.

De flesta trädgårdsgrävare skulle förmodligen vara nöjda med detta, men nässlorna används av ett stort antal fjärilsarter. Många av våra mest omtyckta fjärilar, som amiral (höger), tistelfjäril, påfågelöga (längst ned till vänster) och nässelfjäril (närmast nedan), har brännässlan som viktig värdväxt för larverna. Totalt är det ett sjuttiotal fjärilsarter som utnyttjar nässlorna så här.

Dessutom använder flera av de här arterna humle som alternativ värdväxt. Finns det inga brännässlor, lägger de ägg på humlen i stället. Vår humle i trädgården blir rejält avgnagd av larver varje år. Men den humle vi har förpassat till skogen, och som har etablerat sig där i ett riktigt stort bestånd, har inga sådana insektsskador. Där växer å andra sidan kraftiga nässelbestånd alldeles intill.

Vi har gjort i ordning en av kryddlådorna och blandat jorden med grundligt hönsgödslad torv – brännässlor uppskattar mycket näringsrik jord och brukar frodas i utkanten av gödselstackar. I detta har jag planterat tre bestånd av nässlor, alla med många underjordiska utlöpare och små blivande brännässlor. Jag tror att denna blygsamma början rätt snart kan fylla hela lådan.

Förhoppningsvis blir resultatet mer barnkammarplats för fjärilar och mindre angrepp på humlen. Mat lär fjärilarna inte sakna. Rosenflockeln i rabatten intill är synnerligen populär, liksom pepparmyntan, krusmyntan och den kinesiska gräslöken i grannlådan. Det är i alla fall värt ett försök.


Höger: Vitfläckig guldvinge, Lycaena virgaureae, är en av de fjärilsarter som inte lägger sina ägg på nässlor. I stället använder den bergssyra och ängssyra; den senare växer i stora mängder omkring oss. Den här hanen flyger bra trots den skadade vingen.