Ej för bärsärkagång

Röd flugsvamp, Amanita muscaria, är mycket vanlig och har ett typiskt utseende – småbarn som skall rita en svamp åstadkommer vanligen just en röd flugsvamp och vem minns väl inte Tomtebobarnen och deras flugsvampsmössor!

Alldeles i början ser en röd flugsvamp ut litet som en röksvamp och är täckt av att gulvitt eller vitt hylle. Detta spricker upp när svampen växer och hatten breder ut sig. Till sist återstår av hyllet bara ringen runt foten, fjällkransarna runt fotbasen och de vita prickarna på hatten.

Röd flugsvamp har använts som insektsgift. Enligt Linné kunde slem från mosade ruttna flugsvampar döda vägglöss. Sedan medeltiden har det varit känt att hackad flugsvamp lagd i mjölk kan utrota flugor. Linné gav svampen artnamnet muscarius, efter latinets musca som betyder fluga.

Svampen är måttligt giftig och kan framkalla en rad olika symptom, från illamående till hallucinationer. Dödsfall har förekommit, men är extremt sällsynta. Observera: I Sverige finns flera andra flugsvampsarter som är synnerligen och dödligt giftiga, som vit flugsvamp, Amanita virosa, och lömsk flugsvamp, Amanita phalloides. Upp till 200 misstänkta svampförgiftningsfall kommer in till sjukvården varje år. Dödsfall är dock ovanliga och beror oftast på sekundära skador som leversvikt.

Sibiriska schamaner lär ha använt svampen för att uppnå ett förändrat medvetandetillstånd. Däremot är myten om att vikingar använde svampen för att kunna gå bärsärkagång sannolikt just bara en myt. Det finns inga historiska belägg för vikingatida svampkämpar. En vanlig effekt av svampruset är för övrigt kramper, som ju bör ha varit högst olägliga under närkamp.

Svamphatten som växer upp ur marken är svampens fruktkropp. Den egentliga svampen är mycelet, som lever i jorden i symbios med barrträd och björk. Mycelet växer tätt runt trädets rötter och de båda arterna utbyter näringsämnen. Svampen kan inte själv producera de kolhydrater den behöver, utan får dessa från trädet. Samtidigt har svampmycelet en mycket större näringsupptagande yta än trädrötterna, och trädet får genom detta mer vatten och mineralämnen än det skulle kunna hämta upp med enbart de egna rötterna.

Studier har visat att den röda flugsvampen ursprungligen kommer från bortre Sibirien och därifrån spred sig till övriga Asien, Europa och Nordamerika. I dag finns den, i vissa fall med människans hjälp, även på många andra håll. Ett exempel är Australien, där den symbiotiskt använder eukalyptus som ersättare för barrträd och björk.

Om just den här svampen och fotograferingen
Det här är nog den största röda flugsvamp jag någonsin har sett – hatten är rekordartade 27 cm tvärsöver. När jag gick ut för att fotografera den hade skymningen nästan kommit nere på marknivån, så ljuset var inte det bästa. För att få den här bilden, fällde jag upp blixten och ställde in på "närbild". Sedan placerade jag kameran i gräset under svampen och lät autofokuset sköta resten. Själv hade jag aldrig kunnat komma åt från den vinkeln. Uppenbarligen fungerade det!