
Till skillnad från "borsttistel" är namnet "brudborste" så trevligt att arten till och med säljs i vår lokala plantskola, och då naturligtvis under detta namn. Arten sprider sig med underjordiska utlöpare som man kan använda till förökning eller flytt in i trädgården. Min mamma gjorde så – och hon sade alltid brudborste.
Oavsett vad den kallas är den både pampig och vacker. Den blir hög, ungefär en och en halv meter, men ofta så pass att jag med mina 171 cm kan stå rak i ryggen och se blomkorgen rakt i ögat, så att säga. Blommorna lockar till sig humlor och fjärilar.
Linné skrev att "brudborste" var ett småländskt namn på arten. Den växer dock över nästan hela landet, även om den är vanligast i norr. Den finns på Öland, där den är sällsynt, men däremot inte på Gotland.
Bladen har använts och används väl bland entusiaster och inom hemslöjden fortfarande till färgning av tyg och garn. I Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ (1806) skriver A.J. Retzius: "Bladen gifwa så wäl för sig sjelfwe, som i blandning med björklöf en ganska wacker gul färg, och på blå botten wackert grönt."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar