Myxomyceternas livscykel

Vargmjölk, Lycogala epidendrum
Plasmodium

Befruktningsfasen
Förenklat kan livscykeln beskrivas så här: En haploid spor gror och bildar en encellig myxamöba eller en myxflagellat – myxomycetens könscell. Denna smälter samman med en annan könscell och bildar en diploid cell. Fortfarande handlar det alltså bara om en enda cell, men den är inte en könscell längre.

Den näringsupptagande fasen
Den nya cellen växer genom att cellkärnan delar sig upprepade gånger, men utan att nya cellväggar bildas. Denna enda cell, som hos till exempel trollsmör kan bli uppemot en halvmeter tvärs över, kommer nu att innehålla många cellkärnor och den har bildat ett plasmodium.

Det är under plasmodiestadiet som myxomyceten äter och kan krypa – eller snarare pumpa sig – framåt i sökandet efter föda. Plasmodiet flyttar sig inte fort, kanske ett par centimeter per dag, men genom att fotografera det upprepade gånger kan man konstatera att det verkligen har flyttat på sig. Födan består av till exempel svampsporer och bakteriekolonier.

← Bilderna här visar (kanske) trollsmör, Fuligo septica var. candida. Från vänster till höger bild har det gått 16 timmar. Myxomyceten har gjort en tydlig förflyttning uppåt i bilden, och dessutom ändrat ytstrukturen. →

Fruktkroppar av vargmjölk

Fortplantningsfasen
När plasmodiet har vuxit till sig tillräckligt bildar det fruktkroppar i vilka nya sporer kommer att utvecklas. Det finns flera olika typer av fruktkroppar; de vanligaste kallas sporangier, plasmodiokarp, aethalier och pseudoaethalier.

Sporerna bildas genom en speciell typ av celldelning, reduktionsdelning eller meios, som är typisk för just bildandet av könsceller. Vid meiosen får de nya cellerna en enkel uppsättning kromosomer och således blir de haploida. Här börjar livscykeln alltså om.

I de fall där man har räknat antalet kromosomer hos myxomyceter har man fått fram relativt höga siffror, mellan 50 och 100 i en diploid kromosom.