 |
| Hasse begravs av sin matte på djurens gravplats |
 |
| Hasse i kistan |
Liten nymf är kall
på den frusna vintersnö
ville komma in.
Ömsint känsla väcks:
"Rädda nymfen den lilla!"
In till värmen nu.
Liten nymf i burk
simmar så långsamt framåt.
"Vakna lilla du!"
Nymfen piggnar till
i vattenfyllda burken,
ser så ensam ut.
Ida ropar bums:
"Hasse får nymfen heta!"
I min kyl han bor.
Hasse tuggar lax.
Annars han oftast sover,
kallt i burken sin.
Dagar, veckor går.
Hasse sover vidare.
Inget annat sker.
Kylig dag kommer
Ida hem så utmattad.
Smörgås tänker ta.
Öppnar kylskåpsdörr,
säger som hon oftast gör:
"Hej du lilla vän."
Stillhet möts i kyl.
Nymfen så stilla sitter.
Inget ben den rör.
Ida tystnar nu,
stirrar på burk med fasa;
Hasse vilar nu.
Vintersömn det är,
den långa kalla sorten,
väntar på en vår.
Drömmer om ett ljus,
med värme, blommor, solsken.
Vingar sträckas ut.
Liten Hasse nu
flyger genom skyarna.
Drömmar vingar bär.
R.I.P. Hasse
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar