Det viktigaste tillbehöret i kräftkoket, men det skall vara vackra, doftande, spänstiga dillkronor med fin färg – som här. Dillen på ICA är mest bara visset skräp som inte har mycket till dillsmak.
Dillen växer tillsammans med gul lök, rödlök, schalottenlök och piplök i en av mina svarta odlingsbänkar. På bilden syns bänken från kortsidan. Måtten är 100x170x45 cm.
Bänkarna är målade med svart träskydd som blir ogiftigt när det har härdat, vilket tar ett dygn. Den svarta färgen hjälper jorden att ta upp och lagra solvärme, vilket gör att jorden snabbt blir varm på våren. Bänkarnas höjd gör det enklare att sköta odlingarna utan att knäcka ryggen – jag kan sitta på en pall bredvid bänken. Samtidigt har ogräset svårare att ta sig in. Det går till och med att täcka dem som drivbänkar med glasade ramar, eller med plast eller fiberduk som spänns slätt över bänken eller på tunnelbågar.
I två av bänkarna har jag gjort våtbäddar för gurka och squash: en presenning som går några decimeter upp på sidorna, ett lager kvistar i bottnen och en dräneringsslang som fortsätter upp till jordytan. På detta välgödslad jord (hönsgödsel). Bänkarna vattnas underifrån via slangen och jorden torkar aldrig ut ens i värsta sommarvärmen. Växterna stortrivs – skörden förra året blev enorm.
Man kan köpa färdiga odlingsbänkar, till exempel från Hasselfors Garden. Men priset blir löjligt: För att få till ungefär samma odlingsutrymme som i en av mina hembyggda krävs köpebänkar för cirka 2000 kronor, och bänkarna måste sedan ytbehandlas för att hålla eller tas in över vintern. Det senare kräver förstås att man tömmer dem på jord – och de växter som borde ha fått övervintra i bänken.
Bänkarna jag har gort själv kostade cirka 15 m hemsågad planka per styck (köper man virke i brädgården behöver man definitivt inte välja ur det förstklassiga sortimentet), litet skruv och träskydd. En burk träskydd för 115 kronor räcker till fyra bänkar.
Det mesta handlar om sådant som lever alldeles i min närhet, men här finns även en del tankar om livet i allmänhet och om sådant som bara skenbart kan räknas dit – eller tvärtom.
Vem?
- Karin
- Fyrtiotalist som läser mycket och tänker, ibland ganska långa och komplicerade tankar, leker med datorn eller kryper omkring i rabatter för att titta på växter och skojiga insekter. Eller sitter vid dammkanten och beundrar djurlivet i vattnet. Har konstant kameran inom grepphåll och svarta naglar så länge det inte är tjäle i jorden. Tränar ambitiöst på att bli gammal.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar