Vem?

Mitt foto
Fyrtiotalist som läser mycket och tänker, ibland ganska långa och komplicerade tankar, leker med datorn eller kryper omkring i rabatter för att titta på växter och skojiga insekter. Eller sitter vid dammkanten och beundrar djurlivet i vattnet. Har konstant kameran inom grepphåll och svarta naglar så länge det inte är tjäle i jorden. Tränar ambitiöst på att bli gammal.

15 augusti 2011

Är sexig detsamma som åtråvärd?

En långfredag i tidiga tonåren gick jag på bio och såg "De tio budorden", sannolikt på Vinterpalatset i Stockholm. Filmvalet berodde just på att det var långfredag. På den tiden fick man nöja sig med religiösa nöjen på långfredagar och "De tio budorden", med Cecil B. DeMilles presentation, betraktades naturligtvis som religiös film.

Men någonstans i bedömningen måste det ha gått snett; en sida av saken kom helt enkelt inte med i tänket. Det här var på den tiden då "491" inte hade haft premiär, då novellantologin "Kärlek 1" inte hade publicerats och då Per Oscarsson inte hade klätt av sig i Hylands hörna. "Sex" var just det: heltalet mellan fem och sju. Allt annat var otänkbart, särskilt för småflickor i yngre tonåren, ty på den tiden var flickor i den åldern verkligen småflickor.

Så kom "De tio budorden" och in i handlingen trädde Yul Brynner. Oh my God!!! Han träffade som ett knytnävsslag i maggropen, hakan föll, ett kvidande letade sig upp genom strupen och tungan rullades ut ungefär till tårna. På ett enda ögonblick hade jag lärt mig ett helt nytt begrepp, nämligen vad "sexig" betyder. Han var helt makalös; så överjordiskt snygg, så ... ja, sexig. Gud, vilken vacker karl! I precis det ögonblicket fick jag min allra första idol.

Sedan har åren gått - ett helt halvt århundrade faktiskt - men jag har aldrig ändrat uppfattning. Yul Brynner, i "De tio budorden" och i "Kungen och jag" som jag såg flera år senare, är fortfarande det allra sexigaste i karlväg jag ens kan föreställa mig. Utstrålningen är makalös, särskilt där han sveper jackan åt sidan och visar upp hela sexpacken (magmusklerna alltså, ingenting annat).

Men sedan kommer det konstiga: Han är inte åtråvärd! Aldrig någon gång under dessa dryga femtio år har jag tänkt "Honom vill jag ha" eller "Min, bara min", som jag ju borde ha gjort om han vore åtråvärd.

Hur kan det vara så? Borde inte den mest sexiga person man känner till också vara den man vill ha? Eller skulle uppfyllandet av en sådan önskedröm vara motverkande? Om ens partner i vardagslivet vore det sexigaste som fanns, skulle det kanske bli svårt att få något vettigt gjort. Så där till vardags...

The Ten Commandments (1956) on IMDb
So let it be written, so it shall be done.

1 kommentar:

  1. Åtråvärd betyder alltid "åtråvärd för att det svarar mot ett mer eller mindre väl definierat behov", som kan vara ett eller flera av ett odefinierat antal dylika. Värd att önska sig (åtrå), kan ju vara exempelvis ett Märklintåg, som mera sällan associeras med sexuallivet.
    Sexig är i grundbetydelsen detsamma som åtråvärd i de speciella betydelser som har med hela vårt komplexa sexualliv att göra. Men i överförd mening kan man ju säga att en viss lösning av ett matematiskt problem är "sexigt".

    SvaraRadera