En vacker parasit

Ur en granstubbe som var bevuxen med ett ovanligt vackert bestånd av bägarlav kröp en drygt 1,5 cm lång insekt fram. Den var livlig, så det var inte helt lätt att följa den med kameran.

Det här är en "äkta" parasitstekel, eller brokparasitstekel. Det latinska namnet är (med viss reservation) Ichneumon suspiciosus, men den saknar svenskt artnamn.

Den fullbildade parasitstekeln livnär sig på nektar och honungsdagg (det sockerhaltiga sekret som utsöndras av bland annat bladlöss, sköldlöss och mjöllöss). Med parasitstekelns larver är det en helt annan sak.

Parasitstekeln lägger sitt ägg i främst fjärilslarver, men det kan duga även med andra larver och med spindlar. När ägget väl befinner sig i larven, är denna dödsdömd. Ägget kläcks och stekellarven börjar äta värdlarven inifrån.

Först ger den sig på mindre viktiga vävnader, som fettet. Därefter är det dags för de vitala organen, vilket leder till värdlarvens död. Då är det dags för parasitstekellarven att krypa ut och förpuppa sig, men det förekommer också att den förpuppar sig inne i den tomma värdlarvshuden.

Vissa parasitsteklar används för biologisk bekämpning av skadedjur, bland annat mot mjöllöss i växthus. Även inom skogsnäringen gör parasitsteklar nytta, eftersom de parasiterar på flera insektsarter som skadar träden.