Med undantag för relativt få arter är de flesta av svamparna vi plockar och äter hattsvampar, som producerar miljontals sporer på skivor (lameller), taggar eller rör på hattens undersida. Det är dessa svampar vi "ser" när vi går ut i skogen så här års. Hattsvamparna och ett antal andra svamptyper kallas basidiesvampar.
En annan grupp av svampar är sporsäckssvamparna. Dessa producerar sporer i sporsäckar, som sitter i en speciell del av fruktkroppen, det så kallade hymeniet. Till denna grupp hör bland annat murklor, som har hymeniet på "hattens" utsida, och skålsvampar som utvecklar hymeniet inuti skålen.
Grönskål, Chlorociboria aeruginascens, är en sådan skålsvamp och den växer på murknande lövträd. Även om svampen är vanlig, kan det vara svårt att upptäcka de ärggröna fruktkropparna. De är mycket små, från under 1 mm till som mest kanske 5 mm tvärsöver. Den största fruktkroppen på bilden är mindre än 1 mm bred.
Däremot är det lätt att upptäcka spåren efter svampen. Svampens mycel växer in i veden och färgar denna tydligt ärggrön. Förr användes den gröna veden i intarsiaarbeten. Av allt att döma angriper svampen inte levande träd.
En annan art i samma familj är citronskål, Bisporella citrina. Även den är mycket liten, högst några millimeter tvärs över, men svampen växer ofta i ganska stora grupper som avslöjas av den lysande gula färgen.
Liksom grönskål växer den på dött lövträ och den är vanlig över hela landet. Just den här lilla gruppen, som är ungefär 1,5 cm från vänster till höger (jämför med granbarret som sticker in i bilden från vänster), växer på en björkstubbe.
Det mesta handlar om sådant som lever alldeles i min närhet, men här finns även en del tankar om livet i allmänhet och om sådant som bara skenbart kan räknas dit – eller tvärtom.
Vem?
- Karin
- Fyrtiotalist som läser mycket och tänker, ibland ganska långa och komplicerade tankar, leker med datorn eller kryper omkring i rabatter för att titta på växter och skojiga insekter. Eller sitter vid dammkanten och beundrar djurlivet i vattnet. Har konstant kameran inom grepphåll och svarta naglar så länge det inte är tjäle i jorden. Tränar ambitiöst på att bli gammal.
1 oktober 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar