Trädgårdens nav

2011: Dammkanten i början av juni, just när blomningen började komma i gång på allvar.

Trots att dammen är så liten att den verkligen inspirerar till utökning, har den blivit trädgårdens viktigaste del. Här gör nämligen trädgården vad den borde göra: Bjuder på stillhet och frid.

Djurlivet i och omkring vattnet är rikt, med trollsländor, mosaiksländor, virvelbaggar, ryggsimmare, dykarbaggar, vattenspindel, grodor, guppisar på sommarlov och en snok som kommer på besök då och då. Vid dammkanten får jag tillbaka en del av barndomens nyfikenhet.

Växterna stortrivs både i vattnet och längs kanten. Dammduken av kokosfiber längs kanten fungerar som kapillärrör. Den suger upp vatten från dammen och ser till att rabatterna alltid är lagom fuktiga.

De flesta vattenväxterna är hämtade från vår sjö, men här finns även en näckros som egentligen inte borde överleva i vårt klimat. Sitt förakt inför denna tanke visade den i år genom att börja blomma redan i april. Den blommar fortfarande, med ungefär tre utslagna blommor i taget.