De här båda bilderna visar tydligt varför korttungade humlor är olämpliga som pollinerare på eldkaprifol.På den övre bilden ser man att blomtratten har en rejäl ansvällning just där humlorna brukar bita hål. Men vägen in till denna utbuktning är alldeles för smal för att humlan skall kunna ta sig dit genom tratten och den korta tungan räcker inte dit.
Den nedre bilden visar hur blomtratten ser ut inuti. De båda ljusare strimmorna är ståndare som är inbäddade i blomtrattens vägg och den lilla vita saken som sticker ut till höger är den nedersta delen av pistillen (som skars av när jag delade blomtratten).Utbuktningen bildar en liten skål, och i denna syns några glänsande droppar. Dessa droppar doftar förföriskt för humlenäsor och de smakar sött.
För att humlan skall komma åt godiset där inne måste den bryta sig in. Den biter hål alldeles ovanför skålen och får maten bekvämt serverad. Men det leder samtidigt till att den tar bort doften, som annars skulle locka till sig pollinerande långtungade humlor som kan överföra pollen från ståndarna till pistillen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar