Eldkaprifol?

En av de tre kaprifolerna runt verandan. De båda andra är vanlig äkta kaprifol, Lonicera caprifolium. Jag tror att det här är en eldkaprifol, Lonicera x brownii 'Dropmore Scarlet' – avsaknaden av doft och den långa blomningen talar för det. Men jag är inte alldeles säker.

Den är otroligt generös med blomningen. Den börjar tidigt på våren – jag får en känsla av att det är de vinterfrusna knopparna som helt enkelt utvecklas vidare när plusgraderna kommer. Under försommaren kommer en explosiv blomning. Sedan fortsätter den, när den äkta kaprifolens blomning är över för året. Blomningen blir visserligen något stillsammare men ändå med nya blommor ända tills snön kommer.

Humlorna tycker om blommorna, men de korttungade humlorna kommer inte åt maten från blommans öppning. I stället biter de hål i blomtrattsbasen och äter därifrån. Snart finns ett sådant äthål längst in på varje blomtratt, utom när det som på bilden har varit litet för kallt några dagar för att humlorna riktigt skall trivas.

Men det finns två humlestrategier. Den ena gruppen av humlor hovrar snabbt framför blomtrattens mynning och fortsätter direkt till basen, men tydligen bara när blomman luktar mat. Den andra går rakt på blombasen och letar mat där det redan finns hål att äta i.

Jag tror att den förstnämnda strategin är mer givande. Det är i alla händelser de humlorna som verkar mest energiska.