Nyfödd – i luftlivet

I våra ögon är det här är en stor insekt. Men på den tiden då djur på allvar började kolonisera land, under karbon för 299-359 miljoner år sedan, levde de riktigt stora trollsländorna med vingspann på upp till 70 centimeter. Den sentida släktingen fyrfläckad trollslända, Libellula quadrimaculata, är dock rätt imponerande den också med sina 70 till 85 millimeter i vingbredd.

Trots att trollsländan är så stor är den mycket lätt – inte ens de största trollsländorna väger mer än något gram. Kroppen innehåller stora luftsäckar som tar mycket plats. Sannolikt har de som funktion att öka sländans tillgång till syrgas. Trollsländos andas som andra insekter via trakéer, andningsrör, som löper genom kroppen. I bilden ovan ser man tydligt luftsäckarna under den genomskinliga huden. De vita trådarna i öppningen på nymfhuden till höger är andningsrör

Den här trollsländan är på väg att lämna de vattenlevande åren i dammen bakom sig. Mamma trollslända lade äggen där för mellan ett och tre år sedan. Tiden sedan dess har trollsländenymfen tillbringat nere i vattnet, där den har ätit i stort sett allt som den har kunnat bemästra: vattenlevande insekter, små guppisar, grodyngel och inte minst sina syskon.

Till hjälp i bytesjakten har nymfen en formidabel fångstmask, en ombildad och förlängd underkäke som när nymfen inte jagar ligger hopfälld under huvudet. När nymfen kommer inom "grepphåll" från bytet slungar den blixtsnabbt fram fångstmasken och nyper fast maten.

Trollsländors livscykel omfattar det som kallas en ofullständig metamorfos. Ur ägget kläcks en nymf (larv), som växer och ömsar hud flera gånger, men nymfen blir aldrig en puppa. I stället utvecklas den färdiga sländan, imagon, direkt ur det sista nymfstadiet.

Nymfen har klättrat upp på ett strå och klamrat sig fast. Där spricker den sista nymfhuden upp i ryggen och den färdigbildade trollsländan kryper fram. Kvar på strået blir den tomma nymfhuden. På denna ser man tydligt var de hopvikta vingarna har legat och var fångstmasken fanns.

Nu klamrar sig den färdiga sländan fast medan den pumpar upp och sträcker ut vingarna, fyller luftsäckarna i kroppen och torkar till sin slutliga färg. På den här sländan är bakvingarna inte riktigt sträckta än, och luddet på ryggen är fortfarande litet fuktigt. Vingarna är än så länge glasklart genomskinliga. De kommer att ha fördunklats en aning när sländan är färdig med sitt uppvaknande.

Det återstår högst några månader av livet och under den tiden skall trollsländan para sig för att säkerställa nästa generation. Honorna lägger äggen fritt i vattnet där det finns tät vegetation.

Många insekter äter inte alls efter att de har blivit färdigbildade, men det gäller inte för trollsländor. De är skickliga flygare och jägare och kan både fånga byten och äta dem i luften.

Eftersom bakvingarna rörs före framvingarna behöver de inte arbeta i turbulensen bakom dessa. Trollsländan kan stå helt stilla i luften, genom att låta vingparen arbeta i fas mot varandra.

De stora fasettögonen, som vart och ett kan innehålla 30000 fasetter (småögon), ger så god syn att den upptäcker bytesinsekter på långt håll. Den fångar bytet genom att sträcka fram de taggiga benen så att de bildar något som kan liknas vid en håv.

Den här arten är lätt att känna igen. Alla fyra vingarna har i framkanten två svarta fläckar, den ena nära vingspetsen och den andra ungefär mitt på framkanten. Dessutom har sländan ett större svart fält vid basen av bakvingarna. Det är en mycket vanlig slända, som man framför allt hittar vid stillastående vatten. Ett speciellt beteende hos den här arten är att djuren då och då bildar stora grupper som tillsammans ger sig ut på långa "vandringar".

Det svenska namnet trollslända kommer troligen från folktron att trollsländan hjälpte trollen att spinna. Om man tittade på en sådan spinnande slända, kunde den med sin långa "stjärt" sy ihop ens ögon. Man trodde också att trollsländor kunde sticka ut ögonen på sovande människor och sy ihop ögonlocken. Från detta kommer det gammalsvenska namnet blindsticka.

Skams besman är ett annat gammalt svenskt namn på trollsländor. När en trollslända flög över en människas huvud, vägde den enligt folktron den människans själ. Eftersom det var Skam, Den onde eller Hin, som skickat ut sitt besman var detta ett farligt omen om olycka.

Många språk har trollsländenamn som är mer eller mindre olycksbådande: danskans Fandens ridehest (Fans ridhäst), norskans öyenstikker (ögonstickor), tyskans Teufelsnadel (djävulsnål) och engelskans dragonfly (drakfluga) är typiska exempel. I själva verket är trollsländorna troligen nyttodjur för oss, eftersom de fångar och äter upp massor av insekter som vi helst slipper.

Bilden av fasettögonen tog Johan Andersson, medan jag försiktigt höll sländan.