Kabbeleka, kabbleka, kalvleka och kabbelök – kärt barn har många namn

Förrförra året hämtade vi ett litet, litet språngel av kabbeleka, Caltha palustris, från en mosse uppe på Bofors' skjutfält en bit härifrån. Jag planterade den mellan stenarna alldeles i dammkanten, eftersom kabbelekan tycker om att ha det vått om fötterna. Artnamnet palustris kommer från latinets palus (kärr) och används för många växtarter som trivs i kärr.

Förra våren var den lilla kabbelekan fortfarande ganska ynklig, med bara några enstaka blommor. Men nu har den upptäckt möjligheterna på den nya växtplatsen och blommor riktigt generöst.

Kabbelekan hör till ranunkelväxterna, samma familj som smörblommorna, och liksom de är den svagt giftig. Den är känd för att kunna ge eksem. Däremot finns det inget som bekräftar dess rykte om att kunna framkalla vårtor. Trots denna giftighet lade man förr in knopparna i salt och ättika, och åt dem som kapris. C.F. Nyman skriver dock i Utkast till svenska växternas naturhistoria I (1867) att de är "något skarpa".