Biltema i Vivalla. Vackert väder och pingstafton är som gjord för att botanisera bland alla de nyttigheter som Biltema har att erbjuda. Vi var där därför att dotra behövde en trimmer till sin 15 kvadratmeter stora gräsmatta.
Som vid alla andra stormarknader landet runt finns här en "kundvagnsparkering". Oftast står vagnarna i flera rader, intill varandra, och kunderna hämtar och ställer ordentligt tillbaka sina vagnar för att återfå den i vagnslåset inpetade fem- eller tiokronan.
Svenskar är vana vid köer och anpassar sig snällt till dem – vi insuper denna förmåga med modersmjölken. Vivalla är i och för sig ett område med mycket hög andel invandrare. I "anpassningens" namn lär sig säkert även de mycket snabbt den svenskaste av alla egendomliga svenska färdigheter: Konsten att stå i kö.
Och vad gör man då, när det bara finns en rad med kundvagnar; när de övriga fållorna gapar tomma? Låter man den återlämnade vagnen bli den första i en ny rad? Nej, man gör som alla andra redan har gjort: Man ställer sin vagn längst bak i raden.
Då kan det bli så här.
Det mesta handlar om sådant som lever alldeles i min närhet, men här finns även en del tankar om livet i allmänhet och om sådant som bara skenbart kan räknas dit – eller tvärtom.
Vem?
- Karin
- Fyrtiotalist som läser mycket och tänker, ibland ganska långa och komplicerade tankar, leker med datorn eller kryper omkring i rabatter för att titta på växter och skojiga insekter. Eller sitter vid dammkanten och beundrar djurlivet i vattnet. Har konstant kameran inom grepphåll och svarta naglar så länge det inte är tjäle i jorden. Tränar ambitiöst på att bli gammal.
26 maj 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar