Är maten för gammal?

För ett halvår sedan, så när som på några dagar, köpte jag den här filmjölksförpackningen. Den hamnade i kylskåpet och där fick den stå. Ingen fick öppna den, och med tiden var det ingen som ville det heller.

Det här var nämligen min experimentfilmjölk. Jag ville veta vad som händer med filmjölk som råkar bli stående "litet för länge". Bäst före-datum är den 19 januari. De flesta skulle då kasta filmjöljken den 20 januari, utan att först öppna förpackningen och lukta på filen.

Ty sådana är vi, svenskarna i allmänhet. Vi kastar massor av mat alldeles i onödan. Det kostar skattade pengar – vem skulle anse det normalt att ta kanske en tusenlapp av månadslönen och kasta den direkt i soporna? Det kostar dessutom resurser som vi inte har råd att slösa bort, om vi vill överlämna en vettig miljö åt våra avkomlingar. Det spelar ju ingen roll om maten äts eller kastas, eftersom koldioxidavtrycket vid tillverkningen och transporten blir detsamma.

I dag, nästan ett halvår efter utgångsdatum, öppnade jag förpackningen. Både Kjell och jag luktade och smakade. Både lukt och smak var helt OK. Jag tror inte att någon filmjölksätare skulle känna någon egentlig skillnad mellan nyköpt och halvårsgammal fil!

En mjölkprodukt som luktar och smakar OK, är det faktiskt också. Så frågan är varför vi i allmänhet litar mer på en datumstämpel än på det egna lukt- och smaksinnet?

Jag har stängt förpackningen igen och ställt den tillbaka i kylskåpet. Det skall bli intressant arr se vad själva öppnandet kommer att göra för "förfallet".