Den som gräver en grop...

2008 – vänster: Först fanns här en tom, ful gräsmatta som ständigt pockade på klippning. Sedan ville jag ha en damm, varpå Kjell greppade spaden och tog med sig hunden ut. Så här såg det ut alldeles i början.

2011 – höger: Nu finns resultatet på plats: en vacker och mycket trivsam damm, med frodiga rabatter och buskar längs dammkanterna – och faktiskt betydligt mindre gräsyta att klippa.

2012: Vi planerar en rejäl utökning av dammen. En anslutande, två till tre gånger så stor damm bara för att kunna bygga en bro över sammanflödet mellan de båda dammarna. Förutom mer vattenyta ger det mycket plats för nya planteringar, och faktum är ju att den biologiska balansen i vattnet blir bättre ju större dammen är.

Den här bron hör till Japanska dammen, som finns i Bergianska trädgården, vid Brunnsviken väster om Bergianska institutionen. Här kan man sitta och dingla med fötterna i vattnet.

Bron är en enkel men mycket tilltalande konstruktion av obehandlade plankor som vilar på stöd och balkar. Dessa kan vara impregnerade, men det känns inte sannolikt att Bergianska skulle ställa troligen giftiga träbitar i vattnet. Själv skulle jag välja till exempel ek eller lärk, som har naturligt skydd i blöta.